VILLAÄGARE          FASTIGHETSÄGARE

Frågor och svar

Nedan finner du svar på vanliga frågor rörande bergvärme och bergkyla. Saknar du något svar kan du ställa en ny fråga till oss genom att använda frågeformuläret längst ned på denna sida.

1. Vad är bergenergi?

Bergenergi är samlingsnamnet för en miljövänlig energikälla för att värma (bergvärme) och kyla (bergkyla) byggnader samt för att lagra energi. Huvuddelen av energin är gratis och hämtas från berg/mark. För att hämta energin från berg/mark och distribuera den i byggnaden krävs bl.a. flera pumpar som drivs av el. I korrekt dimensionerade installationer är andelen gratisenergi normalt 65-85 %.

2. Kan inte energin/värmen i berget ta slut?

Jo, det kan den om installationen är fel dimensionerad. Då kan energiuttaget bli större än den tillförda energin från sol och grundvatten. Efter ett antal år går då prestandan ner till följd av utkylning av borrhålet. I en korrekt dimensionerad installation uppstår inte detta problem utan energin i borrhålen förnyas ständigt av solvärme, regnvatten och värme från jordens inre.

3. Är det av miljöskäl som en halv miljon svenskar investerat i bergenergi?

Delvis, men ett starkare skäl är ekonomin. Investeringen betalar sig själv och ger en avkastning på normalt bortåt 10 % per år jämfört med att använda fjärrvärme och andra energikällor. Det är som att sätta in pengar på ett bankkonto och få en avkastning på 10 % per år – år efter år – i upp till 50 år.

4. Hur lång är livslängden för en anläggning?

En värmepump, som är en mindre del av totalinvesteringen, håller i närmare 20 år men kan då bytas vilket gör att livslängden på hela anläggningen är cirka 50 år. Det är som att investera i en privat gruva som producerar värdefull energi till låg kostnad – år efter år.

5. Är inte bergenergi bara lönsamt för villor?

Tvärtom är lönsamheten per investerad krona betydligt högre i en stor fastighet. Besparingen i energikostnad är högre räknat per kvm – speciellt om det även finns kylbehov i lokalerna – samtidigt som investeringskostnaden per kvm är betydligt lägre för stora lokaler. Energikostnaden för värme kan komma ner till 15 öre per kWh och för kyla till 3 öre per kWh.

6. Är inte bergenergi en förlegad teknologi?

Värmeväxlare och värmepumpar, som omvandlar små temperaturskillnader till värme eller kyla, uppfanns för över 100 år sedan. Kombinationen med borrade hål i berggrund/mark tog fart för cirka 15 år sedan. Under senare år har teknologin förbättrats så att endast 15-25 % elenergi behöver användas för att utvinna 100 % bergenergi. Den relativt långa historiken tryggar för tillförlitlig teknik och livslängd. Allt effektivare värmepumpar och mer avancerad datorstyrning moderniserar tekniken kontinuerligt.

7. Kan bergenergi användas till annat än uppvärmning av byggnader?

Samma utrustning och installation som används för att skapa bergvärme kan med fördel användas även för att kyla lokalerna. Under sommaren värms därvid borrhålen upp genom att överskottsvärme pumpas ned i borrhålen. Denna energi återvinns sedan under vintern och sänker kostnaden för uppvärmning ytterligare. Dessutom kan teknologin användas för lagring av energi och för att hålla vägar, gångar och parkeringsytor isfria.

8. Kan bergenergi användas till annat än för värme och kyla inomhus?

Den billiga värmeenergin från berg/mark kan med fördel användas för att hålla gångvägar, parkeringsplatser och garageuppfarter fria från snö. Uppvärmningskostnaderna för en simbassäng eller vinterpool/hot tub kan reduceras med upp till 85 %. Det finns även exempel på bilvägar som hålls isfria med hjälp av bergvärme.

9. Är bergenergi en konkurrent till vindenergi och solenergi?

Vind och sol används i huvudsak för att skapa elektricitet medan bergenergi främst används för att generera värme och i ökande utsträckning för att skapa kyla. Bergenergi kan med fördel kombineras med sol- och vindenergi för att få billigare elförsörjning och än miljövänligare el. Energi från vind och sol kan lagras i borrhålen för att återvinnas senare på dygnet, veckan eller året.

10. När är bergenergi inte lönsamt?

På orter där det finns fjärrvärme till lågt pris, som i t.ex. Oxelösunds kommun med mycket spillvärme från stålverket, är bergenergi inte det lönsammaste alternativet. I de allra flesta kommuner är dock bergenergi en lönsam investering i jämförelse med fjärrvärme. Skillnaden mellan alternativen ökar med åren eftersom mindre än en tredjedel av kostnaden för bergenergi är berörd av externa energipriser medan hela prisökningen på fjärrvärme slår igenom till konsumenten.

11. Är bergenergi beroende av statliga subventioner?

Till skillnad från de andra miljövänliga energikällorna vindkraft och solenergi, så är ekonomin för bergenergi inte beroende av statliga eller andra subventioner. Ett avskaffande av ROT-avdraget 2016 skulle öka den initiala investeringen för en villaägare med 5-10 % och inte alls påverka kalkylen för en större fastighet. Bergenergi är tillgängligt 24/7 och är inte beroende av att det blåser eller att solen skiner.

12. Varför används inte bergenergi i fler kommersiella fastigheter?

Denna marknad är under stark frammarsch (> 20 % tillväxt per år) med föregångare som IKEA, Swedbank, Vattenfall, Biltema, Akademiska Hus, Fastighetsverket m.fl. Förklaringen till att fastighetsmarknaden släpat är troligtvis bristen på kunskap hos fastighetsägarna samt att få leverantörer i branschen är vana vid stora projekt och stora kunder.

13. Hur kan bergenergi klassas som miljövänligt trots att elektricitet ingår?

Upp till 85 % av energin hämtas från berget/marken och är helt CO2-fri. Resterande energiandel kommer från det svenska elnätet där den helt dominerande andelen av energin kommer från CO2-fria energikällor som vattenkraft. Eftersom liten andel el behövs för att producera en kWh bergenergi innebär det att bergvärme till 97 % är CO2-fri. Vad gäller fjärrväme så varierar CO2-halten från kommun till kommun – i snitt innehåller fjärrvärme 40 gånger mer CO2 än bergvärme.

14. Vad kan Sverige lära av användning av bergenergi utomlands?

Inte mycket! Sverige är klart världsledande i användningen av bergenergi med närmare 6 % av den totala energiproduktionen från berget/marken. Inget annat land har över 1 % bortsett från Island och några få andra länder med tillgång till geotermisk värme. Även när det gäller värmepumpar specialiserade på bergenergi så är Sverige världsledande med tillverkare som IVT, Nibe och Thermia.

15. Är inte vindkraft och solenergi mer miljövänligt än bergenergi?

Vind och sol är endast komplement till andra energikällor eftersom det inte ständigt blåser och solen inte alltid lyser. Bergvärme och bergkyla däremot genereras ständigt och den energiandel som kommer från berg/mark är lika CO2-fri som vind och sol. Den andel el som behövs är numera till 97 % CO2 fri (den s.k. ”ful elen” från Tyskland försvann för flera år sedan då Sverige blev elexportör).

16. Är pay-off tid ett lämpligt mått på lönsamhet för en installation av bergenergi?

Pay-off tid säger bara hur snabbt man får tillbaka pengarna man lagt ut för investeringen – inget om vad som händer därefter. Därför är inte måttet så lämpligt eftersom man kan räkna med att bortåt 5 gånger så mycket pengar sparas efter det att pay-off tiden är passerad.

17. Hur påverkas en villas respektive fastighets värde av en investering i bergenergi?

Driftskostnaden för villan och hyresfastigheten sjunker. Därför kan en ny köpare av villan betala ett högre pris med oförändrade utgifter för sitt boende. För fastighetsägaren ökar värdet eftersom månadsöverskottet efter driftskostnader ökar vilket leder till en motsvarande ökning av värdet på fastigheten.

18. Vad kan man förvänta sig av den tekniska utvecklingen inom bergenergi?

För varje år som går förbättras prestandan för de viktiga värmepumparna. Det innebär att andelen gratisenergi i en bergvärmeanläggning ökar vilket gör teknologin alltmer lönsam jämfört med t.ex. fjärrvärme. Parallellt med denna utveckling förbättras kompetensen och erfarenheten hos de som designar och installerar anläggningarna varför effektiviteten i framförallt större installationer ständigt ökar. På senare tid har det t.ex. visat sig att berget som energikälla i kombination med frånluftsåtervinning genererar mycket energi i förhållande till investeringens storlek.

19. Finns det inte snart andra ännu bättre energikällor än bergenergi?

Nya teknologier inom energiområdet slår igenom relativt långsamt. Det tog t.ex. över 25 år innan bergvärme för villor slog igenom – trots överlägsen prestanda och ekonomi jämfört med alternativen. Dock kompletteras och kombineras berget/marken gradvis med andra energikällor som återvinning av frånluft och av värmen i avloppsvatten. Vad gäller el och fjärrvärme sker förändringarna än långsammare eftersom distributionsnäten knappast går att ersätta.

20. Skulle alla byggnader kunna värmas och kylas av bergenergi?

Nej, i tätbebyggda städer finns inte tillräckligt mycket berg för alla borrhål som skulle behövas. Tunnlar för tunnelbanor, el, vatten och avlopp utgör också hinder borrhålen. Det är helt enkelt ”först till kvarn” som gäller. Om grannarna har fyllt berget med borrhål lämnar kommunen inte ut några fler borrtillstånd i det området. Något som märks på de allt vanligare bergvärmeprojekten bland bostadsrätter på t.ex. Östermalm i Stockholm. Bortser man dock från tätorter så är berget/marken en förnyelsebar energikälla med oändlig livslängd och kapacitet.

21. Vilka är de största nackdelarna med bergenergi?

Det är svårt att se några direkta nackdelar – förutsatt att anläggningen är rätt dimensionerad och installerad. Om så inte är fallet finns det risk för att borrhålens temperatur sjunker med åren, vilket gör att andelen gratisenergi från berg/mark minskar och den ursprungliga investeringskalkylen inte längre håller. En totalentreprenör med kompetens, egna resurser och en besparingsgaranti för andel gratisenergi för åtminstone de kritiska första fem åren är naturligt kundkrav för att minska denna risk.

22. Finns det verkligen en marknad för kyla i villor och bostäder?

I takt med att nybyggda hus blir allt tätare och bättre isolerade minskar mängden värme som huset lämnar ifrån sig. Detta gäller även varma dagar på sommaren varvid temperaturen i ett modernt hus snabbt kan stiga över 30 grader – en obehaglig temperatur för oss alla, och t.o.m. farlig temperatur för sjuka och gamla.

23. Vilken myndighet beslutar om man får borra energihål i ett område?

Det är miljökontoret i respektive kommunen som handlägger och beslutar om borrtillstånd. Om grannar redan borrat i området bör även deras tillstånd inhämtas och borrningen planeras så att energiuttaget ur hålen inte interfererar med grannens energilösning. I storstäder kan särskilt tillstånd behövas om borrning behöver ske så att biltrafiken störs. Även detta handläggs av kommunens miljökontor.

24. Varför har så många politiker talat om vindkraft och solenergi istället för bergenergi?

Bra fråga. Media är nog främsta orsaken och bergvärme har inte haft något större nyhetsvärde jämfört med stora planer och kostsamma projekt för vindkraft och solenergi. Egenproducerad bergenergi å andra sidan innebär mindre projekt för enskilda byggnader som lever ett diskret liv under jord år ut och år in. Genom att energi från vind och sol förutsätter subventioner för att vara ekonomiskt försvarbart hamnar det också mer i fokus – märkligt nog. Bortsett från värmepumpstillverkarna har aktörerna på bergenergiområdet hittills varit mindre bolag utan PR- och marknadsföringsbudget.

25. Hur intresserade är banker av att finansiera investeringar i bergenergi?

Liksom stora delar av byggnads– och fastighetsbranschen är banker relativt okunniga om bergenergi varför intresset för finansiering varit lågt. I takt med att insikten om den goda avkastningen och den långa livslängden ökar kommer alltfler av bergvärmeinstallationerna i nybyggen täckas av grundfinansieringen, som hypotekslån med lång amorteringstid. Det kan också förväntas att specialiserade finansbolag för energilösningar växer fram.

26. Hur stor är avkastningen på en investering i bergenergi?

Det är ofta lämpligt att räkna fram avkastningen på en bergvärmeinvestering som en jämförelse med den näst mest fördelaktiga lösningen som normalt är fjärrvärme, om det finns tillgängligt. En bergvärmelösning uppvisar därvid sällan en mindre avkastning än minst 10 % per år under anläggningens hela livstid på uppåt 50 år. Differensen/avkastningen kan dessutom förväntas stiga över åren när energipriserna ökar. I en bergvärmelösning slår endast en mindre del av prishöjningen på el igenom eftersom huvuddelen av den producerade energin är gratisenergi från berget/marken. För fjärrvärme slår 100 % av prishöjningen igenom. Historiskt sett har dessutom priserna för fjärrvärme ökat väsentligt snabbare än elpriserna.

Saknar du en fråga – ställ din egen här.

Ditt namn (required)

Din Email (required)

Din Fråga

Störst i Sverige på bergvärme